Hållbar utveckling

 Hållbar utveckling

Inledning:

Hållbar utveckling är något som berör alla individer, i skolvärlden är hållbar utveckling något som både lärare och elever arbetar med att utveckla. I detta arbete kommer man kunna läsa om hur hållbar utveckling påverkar miljö, skolvärld, ekonomin samt hur man i skolvärlden kan planera och genomföra undervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Hållbarbar utveckling är ett väldigt stort och brett ämne, giftfria material, återvinningsmaterial, naturmaterial samt att alla elever får tillgång till utbildning är något som man i skolvärlden ofta tar upp. Detta är dock inte allt, på FN:s hemsida om de globala målen och hållbara utvecklingen kan man läsa om hur världens stats- och regeringschefer i september 2015 skapade nya globala mål för en hållbar utveckling, detta skulle resultera i 17 nya globala mål som i sin tur skulle skapa mindre fattigdom, stoppa klimatförändringar, ge mer likvärdig utbildning i världen och ett säkrare samhälle för alla individer. ”Agenda 2030 är den mest ambitiösa planen för att skapa en hållbar utveckling som världen någonsin antagit. Världens ledare har lovat att uppnå de globala målen till år 2030. Alla länder har därmed tagit på sig ansvaret att skapa en mer rättvis, hållbar och bättre värld” (FN: globala mål, 2015).

Hållbar utveckling innefattar både det sociala, ekonomiska samt det ekologiska. Det sociala handlar om hur alla individer har rätt till likvärdig utbildning oavsett och att alla individer har rätt bli inkluderade i utbildningen oavsett svårigheter. Det är viktigt att lära elever att våga samtala med varandra då det skapar en gemenskap och varje individ kan dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Att skapa en trygg miljö med alla demokratiska värdigheter är en del av den sociala hållbara utvecklingen som även är ett av kunskapskraven för elever i skolan. ”Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras” (Lgr11 2018, s.202).

Den ekonomiska hållbarheten behandlar exempelvis fattigdom och orättvisor i världen, att individer inte har råd eller möjligheter skapar orättvisor. I dessa lägen är museum som kan vara gratis att besöka samt konst i städer som ger tillgång till alla att se och ta vara på ett mycket bra sätt för att utveckla det ekonomiska möjligheterna för alla. Konst i städer visar på att det finns till för alla och det gör att de som inte har råd till att besöka dyra museum får chansen att se olika konstverk. Detta är ämnen man kan prata om det elever i skolvärlden. Annat som påverkar den ekonomiska utvecklingen är att se till så det blir mer jämställt inom alla olika yrken, bättre arbetsvillkor och ett mer stabilt ekonomiskt samhälle. Alla individer har rätt till bra och näringsrik mat och att slippa lida av hungerproblem, god hälsa och välbefinnande, hållbar energi för alla samt fredliga samhällen. I undervisningen är det därför bra att man pratar om de olika delarna av hållbar utveckling för att skapa goda förutsättningar för eleverna i framtiden. Helen Hasslöf (2009, s.22) menar på att eleverna själva kan fundera över dessa frågor genom att man i skolan har ett öppet samtal om hållbar utveckling.

Ekologiska hållbarheten är viktigt och innefattar många delar så som rent vatten för alla, hållbar konsumtion och produktion, att bekämpa klimatförändringar samt ekosystemet och biologisk mångfald. I skolan kan man använda sig av att arbete med exempelvis olika tryck med löv och andra naturmaterial för att på så sätt bevara den ekologiska hållbarheten. Genom att arbeta med naturmaterial i exempelvis grupparbeten får man även in den sociala utvecklingen när man låter elever jobba tillsammans.

Fiktiv Lektion

I undervisningen är det viktigt att planera och ha ett tydligt syfte för eleverna, därför är det viktigt att utgå ifrån en didaktisk planering vad, hur och varför. Om vi tänker oss en fiktiv lektion i bildundervisning där man som lärare delar upp eleverna i grupp om tre och sedan låter eleverna få arbeta med att skapa ett collage med hjälp av tidningspapper. Tidningspapper är något som är gratis och enkelt att få tag på, ofta innehåller tidningar mycket bilder och text och därför kan eleverna få använda sin fantasi samt sin kreativa förmåga för att skapa något tillsammans. ”I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa” (Lgr11 2018, s.26). När man planerar en undervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att tänka på att inkludera alla elever, ämnesintegrering, demokrati, återvinningsmaterial och materialförbrukning.  

Genom att arbeta med collage kan man skapa vackra, roliga samt intressanta bilder. Tidningar, glass papper, godispapper samt natur- och återvinningsmaterial är något som används mycket för att skapa kollage, detta menar även Johan Frid & Karl-Johan Nilsson (2008, s.236). Jag hade börjat lektionen med att visa små klipp på Youtube som visar på hur man kan jobba med återvinningsmaterial för att ge eleverna inspiration och låtit eleverna få diskutera vad återvinningsmaterial är. Under tillfälle två hade jag delat upp eleverna i grupper av två till tre och låtit de tillsammans komma fram till idéer på hur man kan arbeta med materialet och vad man kan skapa för collage. Tillfälle fyra, fem och sex hade de fått arbeta fritt med att skapa sitt collage utifrån vilket team de valde exempelvis då politiska figurer eller historiska tillfällen.

Under arbetets gång är det bra att man som lärare låter elever komma fram med egna idéer men även att vara där som stöd vid eventuella frågor, därför hade jag valt att låta eleverna arbeta fritt och genom kommunikation få komma till ett beslut och sedan stötta de vid eventuell hjälp. För att avsluta projektet hade jag låtit eleverna få hänga upp sina collage och sedan berätta samt redovisa arbetsgången och hur de kom fram till vad de ville göra. Genom att låta eleverna få prata om sina bilder ökar det deras ordförråd och deras sätt att prata om sina egna verk, detta är även något som ses som ett kunskapskrav från skolverket, ” Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden” (Lgr11 2018, s.29).

Andra exempel på undervisning som behandlar hållbar utveckling är att skapa skulpturer med återvinningsmaterial där man även där delar upp eleverna i grupper och låter de diskutera och tillsammans komma fram till ett beslut av vad man ska bygga. Det är viktigt att man som lärare ger eleverna möjlighet till mycket material så de inte tar slut och skapar risken för att få eleverna att tappa intresse. Även här får eleverna arbeta med olika metoder och material för att bygga sin skulptur. I en lektion som detta täcker man även flera hållbarhetsperspektiv så som det sociala och det ekologiska perspektivet då man inkluderar alla elever i undervisningen samt att man använder sig av naturmaterial och återvinningsmaterial.

Referenslista:

Förenta nationerna (FN) 2015/2030 av den 2015 globala målen för hållbar utveckling (FN: Ag, 2030, september 2015). Länkadress: https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/ [2018-12-05]

Hasslöf, H. (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/17132/Tankar_om_hallbar_utveckling_och_larande.pdf?sequence=2 [2018-05-12]

Johan & Nilsson, Karl-Johan (2008). Intro - skapa: bild, färg och form, s. 230–237.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11: reviderad 2018. Stockholm